"När katten är borta ..."

eller 

Cita, Angel och Denise på Virsbobesök
 
Berättad av Denise
 

I lördags skulle matte iväg på en parning och då tyckte jag att vi kunde få följa med på en liten utflykt. Matte skulle åka förbi Virsbo och jag tänkte att vi kunde ju följa med och hoppa av för att hälsa på Angels syster Allis (och så Xazza förstås) medan hon var borta.
 
Matte gick med på det, så jag, Angel och Cita Cecilia tog plats i bilen. Efter ett tags bilkörning var vi framme i Virsbo och kunde hoppa ur för att hälsa. Alla var glada och nöjda och vi sprang runt och nosade på de okända dofter som fanns på gräsmattan. Därefter kollade vi hur Allis och Xazza bor.
 
Naturligtvis skulle matte prata lite också men sedan åkte hon och Magnus och vi var ensamma kvar. Det var dock inga ledsamma miner för det.
 

Först fick jag min lunch och satt så fint och väntade, precis som jag lärt mig. Sedan skulle Angel, Allis och Cita få gå på promenad. Xazza hade ont i ett ben och fick stanna hemma. Själv fick jag gå ut och leka lite på gräset med Daniel.
 
När promenadgänget var hemma igen, hade det regnat en god stund och de var rejält blöta. Både hundar och människor hjälptes åt att torka sig.
 
Därefter tyckte Elisabeth och Kurre att det var vilopaus, och jag instämde i det. Alla vi hundar lade oss till rätta på olika ställen och ett visst lugn lägrade sig en stund. Sedan var vi på hugget igen ...
 

 
Man ska sitta fint och vänta
på maten, det har jag lärt mig.
  		  Tack snälla Elisabeth för att
jag fick komma och hälsa på.
  		  Det är bäst att tacka
– ordentligt!
  		  Allis lovade att Angel fick låna
hennes soffhörn och kudde,
men jag undrar om hon
verkligen insåg vad hon lovat ...
 
Angel tog verkligen för sig.
Oh!!!! Killa mera!
  		Angel tyckte att det här
skulle göras ordentligt.
Hela hon ville sitta i knät.
   		Cita valde Kurre istället.
  		Ömhetsbetygelser delar man
med sig i stora portioner.
 
Själv ville jag prova alla människor som fanns tillgängliga. Här har jag valt knäet på Daniel i fåtöljen.
  		Ett tag höll det uppe och vi fick
gå ut och busa på gräsmattan.
Hör ni - Allis och Angel -
vänta på mig! Jag vill också
vara med och leka.
  		Det gällde som sagt att få ut mesta möjliga av visiten. Andreas kunde killa oss han med.
  		Ursäkta Allis och Xazza
om vi tog över hela föreställningen.
 
 
I stort sett får man säga att det var en händelserik dag. Jag lärde mig bland annat att det faktiskt är ganska gemytligt i soffan. Jag har nämligen aldrig varit i en sådan förut.
 
När matte och Magnus kom, visade Elisabeth bilderna som hon tagit på oss, så det inte skulle bli en överraskning när de kom ut på hemsidan. Matte fnös och sade att hon nog kunde misstänka hur vår dag varit, vad hon nu menade med det. När hon hade tittat på korten var hennes enda kommentar: "När katten är borta, dansar råttorna på bordet ..."
 		Även om det varit en rolig och omväxlande dag, var det skönt att få hoppa in i bilen och åka hem igen. Det var ingen tvekan om att vi ville vi följa med. Tyvärr blev det åskväder precis innan vi skulle åka, så vi hade bråttom ut i bilen, allihop. Även Xazza ville följa med och åka bil, men det fick hon inte för sin matte.
 
När vi kom hem till oss igen, var vi så jättetrötta allihop, så vi slocknade. Ingen av oss hade en tanke på att vi inte fått någon middag, inte förrän matte påpekade det för oss. Då var det full fart till matbordet och sedan kunde vi ta kväll.

Upp

      Hem